Arbetsmiljösäker Sotning

Sotning är ett begrepp som har funnits i 500 år.

Utförandet har varit relativt likvärdigt under århundranden, vilket också gäller själva regleringen. Genom åren har en ikonisk bild av sotaren skapats: en svartsotig, smutsig figur som klättrar på taken. Men genom sitt traditionella yrkesutövande har sotarna även haft en hög exponering av bland annat sot och en ökad risk för fallolyckor. Sotarna arbetar dessutom på hög höjd, vilket innebär en risk för allvarliga fallolyckor, både vid tillträde till tak och under arbete på tak.

I slutet på 1700-talet upptäcktes sambandet mellan exponeringen av sot och testikelcancer, vilket var den första yrkesrelaterade länken till cancer. Men det var först under andra halvan av 1900-talet som sotarnas arbetsmiljö och hälsa började dokumenteras systematiskt. De senaste tio åren har studierna intensifierats och forskningsresultaten är tydliga: sotarna löper en överrisk för cancer i blåsa, lever, lunga, tjocktarm och matstrupe samt en överrisk för hjärtkärlsjukdomar. Sotarna är dessutom överrepresenterade i statistiken för fallolyckor.

Sotarnas arbete innebär exponering för flera olika riskfaktorer. De exponeras för kolpartiklar, polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och metalloider, förbränningsgaser och damm, men även lösningsmedel och i viss mån asbest. Sotarna arbetar dessutom på hög höjd, vilket innebär en risk för allvarliga fallolyckor, både vid tillträde till tak och under arbete på tak. Risken för fallolyckor ökar i samband med ensamarbete och tidspress, två faktorer som är vanligt förekommande i sotningsbranschen.

Detta måste vi ändra på. Därför har medlemmarna i Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund antagit en vision som syftar till att ingen sotare ska dö eller skadas på grund av sitt yrkesval. För att nå dit krävs ett ökat fokus på att förbättra arbetsmiljön för Sveriges sotare.

 

Läs mer

Vår personal

Stefan Henningsson
skorstensfejare

Johannes Jirback
skorstensfejartekniker

John Eriksson
skorstensfejare
ventilationtekniker

Douglas Sundelin
ventilationtekniker

 

Katarina Jönsson
kundtjänst / administration

 

Anette Rolfmark
ekonomi

 

Peter Rolfmark
VD / skorstensfejarmästare

Syftet med brandskyddskontoll

Syftet med brandskyddskontrollen är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister hos anläggningen som kan innebära risker för brand.

Om det vid kontrollen upptäcks brister eller felaktigheter som innebär risk för annan olyckshändelse än brand ska den som utför kontrollen även påtala detta. Brandskyddskontrollen ska ske med intervall som Räddningsverket har bestämt. Beroende på vilken anläggning du har och hur den används är intervallen 3 eller 6 år.

Anläggningen ska kontrolleras mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet:

– Sotbildning och beläggningar, 
– Skador eller förändringar av det tekniska utförandet,
– Temperaturförhållanden,
– Tryckförhållanden och täthet
– Drift och skötsel samt
– Taksäkerhetsanordningar

Brandskyddskontrollen innefattar hela värmeanläggningen, taket och takskyddsanordningarna. Den som utför kontrollen måste därför ha tillträde till alla de delar av huset som skorstenen passerar. 

Ladda hem PDF på Taksäkerhetskommitténs broschyr för utförligare information om taksäkerhet här.

Miljöcertifiering enligt FR2000

Ett integrerat ledningssystem FR2000 Verksamhetsledning (FR2000) innehåller krav på ett integrerat ledningssystem för:

Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö, Brandskydd och Kompetens och kan användas av alla typer av organisationer.

Uppbyggnaden speglar en orders väg genom organisationen, från offert till avslutad affär.

Systemet utgår från ISO 9001, ISO 14001 och SS 62 40 70 samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3.

De grundläggande värderingarna i FR2000 är ”nöjd kund”, ”affärsmässighet” och ”kompetens”.

Ventilationsrengöring

En fungerande ventilationsanläggning är alldeles utmärkt för att byta smutsig och ”använd” luft mot ren och frisk.

Men med tiden kommer damm och smuts ofrånkomligen att samlas i kanaler, böjar, ventiler och fläktar, vilket lika tveklöst gör anläggningen mindre och mindre effektiv.

Följaktligen är rengöring A och O för att hålla ventilationsanläggningen i skick och inomhusmiljön i bästa trim.

Människors hälsa påverkas i hög grad av luftkvaliteten. Dålig inomhusluft kan generera astma och allergiska besvär. Likaså kan en alltför liten luftväxling skapa problem med fukt, mögel och bakterier. Många av de problem som brukar förknippas med ”sjuka hus” kan ofta spåras till en eftersatt och smutsig ventilationsanläggning. 

Därför är det viktigt att underhålla ventilationen och se till att den fungerar som det är tänkt. Men inte nog med att smutsiga luftkanaler och fläktar orsakar hälsoproblem. De leder också till en ökad energiförbrukning. I kök ökar dessutom brandrisken påtagligt när fett och smörja beckar igen fläktar och ventiler över spisar och ugnar.

 

Rena ventilationskanaler medför ett bättre inneklimat, sänker energiförbrukningen, ger mindre slitage på utrustning och minskar risken för brand. Det är lätt att ta god inomhusluft för givet, men det förutsätter att ventilationssystemet får regelbunden service och rengöring.

 

OVK-besiktning borgar för god inomhusmiljö

Funktionskontroll av ventilationssystem, så kallad OVK, syftar till att säkerställa ett tillfredställande inomhusklimat i olika typer av byggnader. Kontrollen är också ett viktigt redskap för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” och särskilt delmålet om ”God inomhusmiljö”. Målsättningen med OVK är att varken byggnader eller deras egenskaper ska påverka människors hälsa negativt. 

Senast år 2015 ska alla byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid – såsom skolor, daghem, vårdlokaler och andra offentliga lokaler, liksom även hyresfastigheter, kontorshus och liknande – ha en dokumenterat välfungerade ventilation. Vidare ska det undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet utan att det medför ett försämrat inomhusklimat.

Vi på Sotarna erbjuder en prisvärd OVK-besiktning. Vi ser över ventilationssystemets tekniska delar och föreslår även åtgärder för att minska dess energianvändning. Besiktningen kontrollerar att anläggningen svarar mot de uppställda minimikraven på luftflöden och funktion.

Kontakta oss på kontoret för mer information och eventuell offert.

Våra priser

 

Leverantören har rätt att ta ut avgifter från fastighetsägare/nyttjanderättshavare enligt av kommunen fastställd taxa för rengöring och brandskyddskontroll.

Grundavgift vid ordinarie sotning är 195,50 kr plus moms.

Första objekt sotning 184 kr ex moms. Nästkommande objekt 2, 3, 4 osv 92 kr plus moms.

Stoftsugning som är ett krav för att kunna genomföra sotning med den nya tekniken, 63 kr plus moms.

Brandskyddskontroll.

Grundavgift 356 kr plus moms.

Första objekt kontroll 280 kr ex moms. Nästkommande objekt 2, 3, 4 osv 139 kr plus moms.

Läs mer